{"id":1774,"date":"2012-06-18T01:59:59","date_gmt":"2012-06-18T01:59:59","guid":{"rendered":""},"modified":"2012-06-18T01:59:59","modified_gmt":"2012-06-18T01:59:59","slug":"","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.livestagemusic.com\/?p=1774","title":{"rendered":"Succ&eacute; f&ouml;r 2012 &aring;rs Copenhell"},"content":{"rendered":"<p>\u00c5rets upplaga av Copenhell, den tredje i ordningen, blev en formidabel succ\u00e9 f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l arrang\u00f6rer som bes\u00f6kare. Allt som m\u00e4nskliga krafter kunde r\u00e5da \u00f6ver fungerade helt fantastiskt och var ett typexempel p\u00e5 hur det danska gemytet ter sig n\u00e4r det \u00e4r som gemytligast. Mest hela tiden spatserade vi mellan scenerna och suckade v\u00e4llustigt \u00f6ver hur trevligt allting var. Vi f\u00f6rundrades dessutom storligen \u00e5t vilka l\u00e5ga priser som g\u00e4llde p\u00e5 mat och dryck. F\u00f6r oss svenskar var det rena reapriserna och f\u00f6r tillresta norrm\u00e4n var det typ gratis. Ingen beh\u00f6vde g\u00e5 hungrig eller t\u00f6rstig och sedan f\u00f6rra \u00e5ret hade utbudet b\u00e5de breddats och f\u00f6rb\u00e4ttrats. N\u00e4r jag kunde haffa Anders, ni som var d\u00e4r kommer s\u00e4kert ih\u00e5g honom som en av de gapiga danskarna som presenterade banden fr\u00e5n scenerna, ber\u00e4ttar han att bes\u00f6karantalet f\u00f6rdubblats sedan f\u00f6rra \u00e5ret och helgens tillst\u00e4llning kunde r\u00e4kna in 8000 metalskallar. Med den informationen  konstaterar jag att arrangemanget ocks\u00e5 \u00e4r en stor logistisk bedrift eftersom det aldrig blev jobbigt eller b\u00f6kigt p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt.<br \/>\nAnders skiner som en sol i \u00f6sregnet innan Marilyn Manson ska g\u00e5 p\u00e5 som avslutning p\u00e5 l\u00f6rdagskv\u00e4llen och summerar:<br \/>\n-N\u00e4r vi satte \u00e5rets program och best\u00e4mde att vi ska genomf\u00f6ra det h\u00e4r s\u00e5 var det med k\u00e4nslan av att nu \u00e4r det vinna eller f\u00f6rsvinna. Och vi vann!<br \/>\nJa, det gjorde ni!<\/p>\n<p>Fredag 15\/6<\/p>\n<p>Superklantiga kompisen har gl\u00f6mt biljetten p\u00e5 sitt hotellrum och kommer p\u00e5 det n\u00e4r vi st\u00e5r vid h\u00e5llplatsen och faktiskt ser bussen. Jag skiter i vilket! Det \u00e4r inte jag som \u00e4lskar Killswitch Engage och som vi m\u00e5ste skynda oss f\u00f6r att hinna till. S\u00e5 vi traskar tillbaka. Sedan \u00e5ker vi taxi till festivalomr\u00e5det p\u00e5 Refshaleoen. D\u00e4r \u00e4r det flera hundra meter k\u00f6 till biljettombytet och d\u00e4r f\u00e5r kompisen st\u00e5 medan jag g\u00e5r f\u00f6r att h\u00e4mta mitt presspass. I den k\u00f6n st\u00e5r det \u00e5tta personer. Jag och polaren f\u00e5r v\u00e5ra armband ungef\u00e4r samtidigt. Hur folk som tagit sig \u00e4nda fr\u00e5n Sydamerika lyckas kr\u00e5ngla s\u00e5 mycket s\u00e5 l\u00e4nge m\u00e5ste h\u00e4nf\u00f6ras till livets m\u00e5nga ol\u00f6sta mysterier, men solen skiner och strax st\u00e5r jag framf\u00f6r Helviti-scenen d\u00e4r metal-core fr\u00e5n Massachussets fr\u00e4ser fram. Inte min stil men kul \u00e4nd\u00e5 och r\u00e4tt trevlig uppv\u00e4rmning inf\u00f6r Brutal Truth som jag aldrig tidigare sett live. Och det blir en remarkabel upplevelse. Den amerikanska grindcorens motsvarighet till Napalm Death med den legendariske Dan Liker p\u00e5 bas. Kevin Sharp skuttar omkring barfota i Cowboyhatt och utst\u00f6ter de mest djuriska vr\u00e5l och andra gutturala l\u00e4ten samtidigt som han lyckas se hur j\u00e4vla cool ut som helst.<br \/>\n\u201dWe need friends\u201d, s\u00e4ger han och v\u00e4nder in och ut p\u00e5 sina jeansfickor f\u00f6r att visa hur tomma de \u00e4r.<br \/>\n\u201dTake us to Christiania\u201d, s\u00e4ger Dan Liker.<br \/>\n\u201cWe need weed\u201d, s\u00e4ger Kevin Sharp och n\u00e5gon sl\u00e4nger upp en joint och konserten kan forts\u00e4tta. N\u00e4r Brutal Truth avslutar med Napalm Death\u00b4s  \u201dSuffer the Children\u201d undrar jag hur f\u00f6ljande band ska kunna toppa det h\u00e4r framf\u00f6randet s\u00e5 jag  vilar och kollar Pete Best-utst\u00e4llningen. Hans bilder av norska black-metalartister har visats \u00f6ver hela v\u00e4rlden och n\u00e5gra av dem h\u00e4ngde i n\u00e5gra halvt raserade gamla verkstadslokaler i utkanten av festivalomr\u00e5det. D\u00e4r finns ocks\u00e5 festivalbio som tydligen \u00e4r ett uppskattat inslag \u00e4ven om jag personligen har sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r man vill kolla film i ett s\u00e5dant h\u00e4r sammanhang. Dessutom erbjuds Smoke\u00b4n Hell f\u00f6r dem som vill pausa i engelska club-f\u00e5t\u00f6ljer, dricka lagrad rom och blossa p\u00e5 fina cigarrer. Copenhell \u00e4r p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt en v\u00e4ldigt vuxen festival. Men s\u00e5 vuxen och avtrubbad och s\u00e5sig och blas\u00e9 att jag faktiskt gillar tr\u00e5kiga band som Mastodon, det hoppas jag aldrig bli. S\u00e5 jag st\u00e5r d\u00e4r och undrar och genomlider n\u00e5gra l\u00e5tar och hoppas att n\u00e5got ska h\u00e4nda och strax blir det mer livat f\u00f6r himlen \u00f6ppnar sig en stund och de s\u00f6ta J\u00e4germeister-representanterna kommer och delar ut regnponchos och dammet l\u00e4gger sig och vi vet att Goijira st\u00e5r beredda s\u00e5 \u00e4r allt ok igen. Deras publik \u00e4r inte st\u00f6rst men de \u00e4r engagerade i de h\u00e4r fransosernas progressiva d\u00f6ds som bara b\u00f6ljar och gungar och lugnar de mest ettriga sj\u00e4lar. \u201dFlying Whales\u201d \u00e4r absolut snyggast och absolut st\u00f6rigast \u00e4r den skitfulla och n\u00e4rg\u00e5ngna dansk som f\u00f6rs\u00f6ker krama fast jag inte vill och som sedan nyper mig i rumpan. Shame on you! Jag ger honom onda \u00f6gat s\u00e5 han dryper iv\u00e4g.<br \/>\nN\u00e4r Slayer g\u00e5r p\u00e5 \u00e4r det fint och familj\u00e4rt och alla \u00e4r v\u00e4nner. Slayer har ju blivit s\u00e5 folkliga i de h\u00e4r sammanhangen. Alla kan sjunga med och alla har flashbacks till tidigare konsertupplevelser och alla, allt ifr\u00e5n mannen med bar \u00f6verkropp som tatuerat Slayer-loggan \u00f6ver hela ryggen till damer i kjol och d\u00f6r\u00e4dda kids som stor\u00f6gt tittar mot mosh-piten, alla kan relatera till vad Slayer g\u00f6r. Och de g\u00f6r en otroligt snygg avslutning p\u00e5 fredagskv\u00e4llen.<\/p>\n<p>L\u00f6rdag 16\/6<br \/>\nSol. Fint. Meshuggah p\u00e5 Helviti-scenen halv fem p\u00e5 eftermiddagen. Som vanligt blir jag djupt imponerad av deras sj\u00e4lvklara utstr\u00e5lning och som vanligt levererar de en h\u00f6gkvalitativ upplevelse. Vokalisten Jens Kidman har ett s\u00e4rpr\u00e4glat kroppsspr\u00e5k p\u00e5 scen vilket i h\u00f6g grad bidrar till det visuella intrycket av bandet som h\u00e4rf\u00f6rare i n\u00e5gon slags futuristisk, apokalyptisk arme. \u201dRational Gaze\u201d \u00e4r en av mina personliga favoriter och effekten Meshuggah har p\u00e5 publiken \u00e4r enast\u00e5ende och till viss del omedveten, tror jag. En del l\u00e4mnar. Det f\u00f6rst\u00e5r jag. Om man inte kan koncentrera sig till fullo och har alla sinnen sk\u00e4rpta s\u00e5 blir det bara jobbigt f\u00f6r det \u00e4r knappast easy-listening att skr\u00e5la med till. De som blir kvar, flertalet, f\u00e5r en n\u00e4rmast sakral upplevelse.<br \/>\nEfter Meshuggahs superseri\u00f6sa framtr\u00e4dande, d\u00e4r inte ens Kidmans balansakt p\u00e5 en monitor som n\u00e4ra fick honom att ramla av scenen st\u00f6rde intrycket, verkar ju Immortal riktigt uppsluppna.<br \/>\nN\u00e4r Abbath, Horgh och Apollyon \u00f6ppnar med \u201dAll Shall Fall\u201d st\u00e5r jag som vanligt och undrar hur de ska lyckas fylla ut scenen. Jag borde veta b\u00e4ttre. F\u00f6r tre av Norges mest professionella musiker \u00e4r det h\u00e4r en barnlek. De travar vant runt, poserar, kommunicerar med publiken och spelar som gudar. Jag jublar \u00e5t \u201dDamned in Black\u201d och \u00e5t \u201dOne by One\u201d trots att de f\u00e5r avbryta den f\u00f6r ett gitarrbyte, men sedan sitter den klockrent.<br \/>\nF\u00f6r mig, och f\u00f6r m\u00e5nga, var Immortal en av festivalens absoluta h\u00f6jdpunkter.<br \/>\nUnder Korpiklaani passar jag p\u00e5 att \u00e4ta och att jag undg\u00e5r att spy beror bara p\u00e5 att jag \u00e4r utsvulten. Det var allts\u00e5 inte en s\u00e5gning av bandet. De g\u00f6r ju vad de gillar och vad de tror p\u00e5. N\u00e4r de g\u00f6r det i min n\u00e4rhet blir jag dock sm\u00e5tt illam\u00e5ende. Men det \u00e4r ju mitt problem.<br \/>\nFestivalen \u00e4r uppbyggd p\u00e5 ett gammalt asfalterat industriomr\u00e5de och det \u00e4r skitbra f\u00f6r d\u00e5 dammar det inte s\u00e5 j\u00e4vligt men mitt emot scenerna finns en brant gr\u00e4sbacke och d\u00e4rifr\u00e5n ser jag Tivium. De har en trogen publik som gillar deras st\u00e4ms\u00e5ng. Lamb of God g\u00e5r p\u00e5 efter\u00e5t p\u00e5 scenen intill och de har st\u00f6rre publik f\u00f6r de \u00e4r tuffare och det \u00e4r l\u00f6rdag och klockan har blivit halv tio. De \u00e4r monstertunga, skitcoola och riktigt, riktigt behagliga f\u00f6r \u00f6rat. \u201dRuin\u201d sitter finfint och \u201dOmerta\u201d f\u00e5r givetvis delar av publiken att g\u00e5 b\u00e4rs\u00e4rk. Det \u00e4r kul och med facit i hand beh\u00f6vdes en s\u00e5dan urladdning f\u00f6r Soulfly \u00e4r inte s\u00e5 inspirerande. Jag vet inte vad jag ska f\u00e5 ut av gamla Sepultura-l\u00e5tar som f\u00f6r l\u00e4nge sedan passerat b\u00e4st-f\u00f6re. Soulfly l\u00e5ter som en kulspruta med komp. Stundvis rytmiskt, dansant och alls\u00e5ngsv\u00e4nligt men knappast inspirerande. \u201dRefuse\/Resist\u201d klarar sig bara p\u00e5 igenk\u00e4nningsfaktorn och att Cavalera l\u00e5ter sina s\u00f6ner g\u00e4stgrowla\u2026 ja, det hade varit gulligt p\u00e5 alls\u00e5ng p\u00e5 skansen. Dessutom b\u00f6rjar det regna. Dessutom kommer samma skitfulla, n\u00e4rg\u00e5ngna dansk fr\u00e5n ig\u00e5r och nyper mig. Jag hatar mitt liv just nu!<br \/>\nDet forts\u00e4tter att regna.<br \/>\nMarilyn Manson g\u00e5r p\u00e5 och de som inte gett upp och g\u00e5tt h\u00e4rifr\u00e5n har \u00e4nd\u00e5 p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt kastat in handduken. Klockan \u00e4r halv ett och det \u00f6ser. Vem fan \u00e4r den h\u00e4r gubben som orsakade kv\u00e4llstidningsrubriker p\u00e5 1990-talet. \u201dRock is Dead\u201d, \u201dPersonal Jesus\u201d och min personliga favorit \u201dI Dont like the Drugs\u201d f\u00e5r folk att lossna lite. Men det stela artisteri som bjuds blir inte b\u00e4ttre av n\u00e5gra kl\u00e4dombyten, lite glitterkonfetti och r\u00f6krid\u00e5er. N\u00e4r Manson k\u00f6r \u201dThe Dope Show\u201d blir jag n\u00e4rap\u00e5 kv\u00e4vd av passiv hasch-r\u00f6kning. Det jag tycker \u00e4r m\u00e4rkligast \u00e4r hur folk lyckats h\u00e5lla sina jointar torra.. Men, den dagen Alice Cooper pensionerar sig kan Manson fylla hans plats f\u00f6r det h\u00e4r var en familjeshow som hade varit hur trevlig som helst under andra v\u00e4deromst\u00e4ndigheter.<br \/>\nOch n\u00e4r jag dyngsur, j\u00e4ttehungrig och astr\u00f6tt ska ta mig d\u00e4rifr\u00e5n kommer skitfulla, n\u00e4rg\u00e5ngna dansken och s\u00e4ger \u201dUnskyld\u201d. Ja, f\u00f6rl\u00e5t f\u00f6r att jag n\u00f6p dig i baken.<br \/>\nJag \u00e4lskar mitt liv!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u00c5rets upplaga av Copenhell, den tredje i ordningen, blev en formidabel succ\u00e9 f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l arrang\u00f6rer som bes\u00f6kare. Allt som m\u00e4nskliga krafter kunde r\u00e5da \u00f6ver fungerade helt fantastiskt och var ett typexempel p\u00e5 hur det danska gemytet ter sig n\u00e4r det \u00e4r som gemytligast. Mest hela tiden spatserade vi mellan scenerna och suckade v\u00e4llustigt \u00f6ver hur [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":373,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1774","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-concert_reviews"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.livestagemusic.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1774","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.livestagemusic.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.livestagemusic.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.livestagemusic.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/373"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.livestagemusic.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1774"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.livestagemusic.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1774\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.livestagemusic.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1774"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.livestagemusic.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1774"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.livestagemusic.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1774"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}