Posted in Gig/Festival Reviews

Regnet hinner precis avta innan Graveyard kliver på scenen och inleder med Blue Soul. Det är en blandad skara som har samlats, allt från medelåders män med borttynade hårfästen till svartsminkande ungdomar med Bring me the horizon-tishor har kommit till Munken för att se Göteborgsbandet. Det som tilltalar mig är enkelheten, de behöver ingen överdådig ljusshow och ingen pyroteknik. Det är musiken som står i centrum, mer än så behövs inte.

Graveyard fyller speltiden på strax över en timme med material jämt fördelat från de två skivorna de har hunnit släppa. En uppföljare till Hisingen Blues är på gång och ett smakprov hade inte varit dumt. Annars finns det inte mycket att klaga på, efter att ha sett bandet fyra gånger verkar det som att de inte kan ha en dålig dag...

Posted in Press Releases

LONDON: Trojan Records has collaborated with heritage footwear brand Clarks Originals for an ambitious international remix project to celebrate 40 years of the Desert Trek boot – renamed the Trojan Trek – for the Clarks Originals AW12 collection.

The iconic reggae label will be releasing four new mixes of the classic hit ‘Let Your Yeah Be Yeah’ by The Pioneers, delivered by some of the hottest DJs and producers across the world.

Kicking off the #ORIGINALSREMIXED campaign for the UK is Radio One DJ, producer, re-mixer and composer Toddla T, whose infamous fusion of electro, garage and dubstep is blended with the reggae classic, creating a dancehall track set to twist up the dance floor this summer. Available for FREE download on www.clarksoriginals...

Posted in Gig/Festival Reviews

För alla som hört Witch Mountain kan jag ju meddela att Acid King påminner mycket om bandet, kanske för att båda har kvinnliga front(män) eller för att båda lirar lika dov doom. Bra är det iaf. Jag gillar Acid King, inte bara för soundet utan även för att de har en kvinna som vokalist – det ger en annan känsla till musiken, vilket är något jag varmt välkomnar till genren. Det behövs mer moder jord och mindre tjuriga krigare i tatueringar inom stoner scenen, enligt mitt tycke.
Känner mig nästan inspirerad till att dra femme snacket över kanten, och föreslå att döpa om bandet till Acid Queen. Lori är absolut min acid queen och egentligen hela bandet på både gitarr och sång, så varför inte?

Nåväl, spelningen är tung som fan och snubblar titt som tätt över mot do...

Posted in Gig/Festival Reviews

Gamle Skid Row frontmannen Sebbe bjuder på skön allsång med hits från forna tider; som I remember you och Here I am i mysig solnedgång. Kvinnorna i frontleden svimmar i extas och Sebastian njuter nog i fulla drag av att återigen få uppleva storhet med solen glimmande som guld i den ännu tjocka, långa manen. Men visst, jag måste ge honom cred, inte bara är han fortfarande ganska het – han har behållit rösten och ligger med lätthet på samma nivå som Miljenko Matijevic i Stealheart med klockrena toner och perfekt rasp. Samspelet mellan Sebbe och resten av bandet är även tajt, kul att se och för mig rent nostalgiskt att återigen få uppleva vibbarna från 80’talet och Kalifornien som jag i min tonår ofta drömde om...

Posted in Gig/Festival Reviews

New Jersey bandet The Atomic Bitchwax har intagit scenen och lyckas charma såväl som inbitna stonerfans som nya metalheads. Valley tältet är fullsatt och bandet lirar på en lagom intim scen. Med både nytt och gammalt ger de publiken en svettigt bra upplevelse även om några nybörjare crowdsurfar och headbangar gärnet. Uppför er! Har jag bara att säga (Så snabba är det inte …) TAB är ändock verkligen trallvänliga – och att Soundgarden är en uppenbart stor inspiration får jag även bekräftat av gitarristen Finn senare den kvällen, Men i helhet; bra gig – inget livsomvändande men allt men kan förvänta sig från ett bra stonerband. Schysst! Och underkläderna som slängdes upp på scenen var väl även charmigt antar jag!

Posted in Gig/Festival Reviews

Allright, mina näsborrar vibrerar.
För att inte tala om min bröstkorg, fötter, tänder, händer…
Att detta är stort är det ingen som behöver tala om för mig. Jag befinner mig just nu i ett inferno av ack så skönt oljud och den mest aggressiva bas någonsin erfarit. SunO))) har klivit upp på scenen i ett av svett -klibbigt och totalt nedrökt Valley tält. Röken från olagligheter såväl som discogas är avtrubbande och på marken ligger folk i gyttjan. Utslagna. Stenade med huvudet mellan knäna, i fosterställning eller helt enkelt stående med slutna / för att inte tala om vidöppna ( intetseende ) – ögon. Detta är helt klart det mest underliga giget jag upplevt. Men så visste jag ju vad jag hade att förvänta mig. Typ...

Posted in Gig/Festival Reviews

Bobby är en riktig gammal buse som nästan stjäl all spotlight från sina bandmedlemmar. Detta genom att liderligt åla sin långa tunga mot de yngre skönheterna i publiken och spela luftgitarr såväl bakom som framför gitarristen. Dessutom var Carola fläkten på och lät gamle Bobbys hår flaxa som spindelnät i vinden. Vackert.

Jag finner det verkligen imponerande att bandet (om än med stor hjälp och support från fansen – se dokumentären: Last Days Here) lyckats skrapa ihop sig själva och bege sig ut på turné återigen. Turnén som även går under namnet Last Days Here, måhända anspela på bandens egen låt såväl som det ironiska i faktumet att det kanske är sista turnén Pentagram kommer att genomföra...

Posted in Gig/Festival Reviews

Så stenade att de knappt fastnar på kamerarullen – men så bra! Imponerande med nya tag efter17 år av uppehåll. Nya plattan Lillie: F-65 låter riktigt bra och gubbarna verkar ha fått in rutinen under Europa turnén – som sträcker sig ända till augusti men band annat stop för legendariska Stoned from the Underground i Tyskland samt Truckstop Alaska I Göteborg. Blir att se detta band många gånger i sommar – något jag med entusiasm ser fram mot som etablerat SV fan. Basisten är emellertid helt väck, jätte kul, emellertid inte jätte kul att kika på en längre stund då dennes stenansikte knappt ändras en tum. Som i trans spelar han ivf i takt med de andra, imponerande där, antar jag...

Posted in Gig/Festival Reviews

Schysst att vandra in ett halvfullt och tält på ett annars så skränigt Hellfest och bara njuta av musiken. Colour Haze spelning var i vanlig ordning stenat avslappat och egentligen behöver jag nog bara nämna att hippiefolket satt i meditation UTANFÖR tältet för att ge bilden av giget. I övrigt dansades det lojt med slutna ögon och stämningen var ineed fylld med kärlek och fred. Bandet skötte även sitt, om än med noll scennärvaro – men med stor skicklighet och musikalisk genialitet.

Posted in Gig/Festival Reviews

Hellfest, Clisson Fankrike

Festen började redan i Paris fullpackade tunnelbana.

Hellfestresenärerna hade sedan länge börjat strömma in från närliggande flygplatser och ölburkarna var redan öppnade och urdruckna. Väl framme vid Montparnasse tågstation var stämningen hög av förväntan och otålighet. Fantastisk syn, att se en så annars ostörd vanlig järnvägstation fyllas med tusentals av långhåriga metalheads med ett enda mål : Clisson och Hellfest. Gemenskapen var ett faktum.

Detta års Hellefest lockade hela 40 000 besökare från hela världen. Själfallet utgjorde baguettesläktet majoriteten men kvoten verkade annars vara ganska jämn, 60 % fransmän och 40% internationella. På campingen härjade såväl svenskar som mexikanare, australienare, amerikaner och tyskar...